Det viktigaste steget att gå från att fotografera med din mobil till att använda en riktig kamera är möjligheten att utnyttja raw-formatet. Fördelarna är stora och många.
Bildinformationen från din kameras sensor måste tolkas för att det ska bli en bild. Frågan är om du tänker överlåta det till kameran eller göra det själv. Ska du göra det själv måste du fota i raw-formatet.
Raw-, eller råformatet, är formatet på filen som din kameras bildsensor skapar. filerna blir avsevärt större än exempelvis Jpeg, men i gengäld innehåller de mycket mer information. Det betyder att du i efterhand kan ändra till exempel exponering, vitbalans och mycket mer. Enligt vår mening är raw det största framsteget inom fotografin sedan Tri-X.
Raw är inte en standard, utan varje tillverkare har sina egna varianter. Därför uppdaterar exempelvis Apple och Microsoft sina operativsystem regelbundet så du ska kunna se vad bilderna innehåller i din dator. Dessutom har Adobe tagit fram ett eget filformat som svar på raw-formatet, DNG. Detta format kan hantera alla sensorinformation och fungerar därmed som raw. Det kan ju vara värt att hålla i minnet om man har gamla bilder som man vill vara säker på att kunna ha kvar i framtiden.
Välj bildbehandlare för framtiden
LightRoom är fantastiskt när det gäller att åstadkomma ett gott resultat. Man importerar bilderna som sedan sparas i en databas. Man kan tagga upp bilder och favoritmarkera dem för att snabbt kunna söka fram den bild man vill ha. Men det kan kännas trögt jämfört med Camera Raw och man behöver fortfarande ett bildredigeringsprogram för exempelvis friläggningar och beautyredigering.
De idag två ledande programmen för redigering i Raw är Camera Raw, som är en modul som följer med Photoshop, och Lightroom, båda från Adobe. Enligt min uppfattning blir bilderna ibland av någon anledning något bättre med Lightroom medan Camera Raw är något rationellare och mer lättarbetat.
Utöver Adobes program så släpper de flesta kameraleverantörer med något program för raw-redigering. Vissa har en version av Lightroom, andra, som till exempel Nikon, har ett egenutvecklat program. Apple tillhandahåller Aperture och Corel har ett program som heter After Shot. Dessutom finns ett antal programvaror tillgängliga för nerladdning på nätet.
Tyvärr finns ofta frågetecken kring gratisprogrammen. Till exempel hur länge de är gratis. Det ledande gratisprogrammet för bildredigering, Gimp, är kraftfullt. Med det är framtida villkor inte ett frågetecken. Men stödet för olika raw-format är milt sagt bristfälligt och svårt att installera. Särskilt om du använder en Mac eller Windowsdator.
Om du undrar vilket program du ska använda bör du hålla i minnet att kameratillverkarnas egenutvecklade program bara fungerar med deras egna råformat. Om du byter kameramärke i framtiden kan det alltså bli knepigt. Corels framtid är något osäker och de flesta gratisprogrammen kan vara återvändsgränder. Jag rekommenderar därför Camera Raw och Photoshop eller Lightroom.
Tryggt med raw
Om jag är på uppdrag är det en enorm trygghet att fotografera i raw. En bild som råkat bli något felexponerad kan räddas, medan man aldrig kan göra något åt svarta eller vita partier i en Jpeg-bild.
Jag har ofta plåtat vid olika evenemang och det är inte ovanligt med olika ljuskällor i samma bild, till exempel dagsljus från fönster, vanliga lampor, ljusrör och projektorljus. Alla har olika färgtemperatur och det är inte ovanligt att det viktiga i motivet, en talare befinner sig i en mindre del av bilden. Kamerans automatiska ljusbalans ställer sig normalt efter största delen av bilden och att ställa in vitbalansen manuellt är ingen lösning. Talaren kan ju röra sig mellan de olika ljusfälten.
Ett annat exempel då raw-formatet är nära nog nödvändigt är när man tar naturbilder. Vill man till exempel fånga en solnedgång blir resultatet vanligtvis en överexponerad himmel och allt annat underexponerat. Räddningen heter raw, eftersom man i efterhand kan justera ljustemperatur och exponering för vita partier, högdagrar, skuggor och svarta partier. Resultatet blir nästan HDR-liknande. Men det viktigaste är att du kan skruva till bilden ungefär som du ser den i verkligheten.
Om man plåtar inredningsbilder kan det vara användbart att justera vitbalansen åt det varmare hållet. Det ser mycket hemtrevligare ut. Plåtar man porträtt kan man prioritera hudtoner och gillar man att ta nattbilder är det helt nödvändigt, enligt min mening. Om bilden innehåller en gatlykta kan det bli helt fel färgbalans.
Från raw till Instagram
En annan fördel med Camera Raw är att man kan spara bilder i jpg med en viss kvalitet. Vidare kan man namnge dem lite smart. jag brukar se till att göra bilderna i rätt ordning, vilket är användbart om man ska ladda upp bilderna till ett bildspel på nätet. Om ordningen blir rätt när man sorterar bilderna i bokstavsordning blir allt så mycket lättare och går snabbare.
Jag skulle dock önska mig en funktion till, nämligen möjligheten att göra bilderna i en viss storlek och upplösning. Idag måste man antingen köra ett konverteringsprogram eller öppna bilderna i Photoshop och göra dem en och en i rätt storlek.
Själv brukar jag ha ganska hög komprimering och droppa bilderna i Picasa. Därifrån jag hämta dem i alla mina datorer eller andra prylar som mobil eller iPad. Där kan jag sedan visa dem i exempelvis FaceBook, google+, Instagram eller Eyeem.
I bildspelet till den här artikeln kan du se de olika inställningarna. De vanligaste är visade. I verktygslisten upptill finns även del användbara verktyg. Till exempel hjälpmedel för att ta fixa röda ögon, beskära bilden, ta bort fläckar och finnar, ställa vitbalans och zooma. Men det kanske roligaste verktyget är en pensel för att måla inställningar på en del av bilden. Här kan man justera allt från exponering och vitbalans till färger och skärpa.
